 |
| Novembergrå dagar. Hur står man ut? |
Det är något speciellt med november. Vem gillar egentligen den månaden med kortare och kortare jämgråa dagar, snålblåst och duggregn? Månaden ligger där mellan glimrade oktober, då hösten fortfarande känns härlig med vackra färger och hög luft. Då svampkorgarna fylls med guldgula kantareller och med grytor som småputtrar i våra överrenoverade kök. Och december då julstöket gör sin entrè med förväntningar om en fröjdefull jul med tindrande barnaögon, glöggdoft och mjukt stearinljussken.
Men november, gör ingen människa glad med sitt evinnerliga grådis och kylan som smygande börjar bita sig in i benmärgen. Vi suckar och pustar. Stönar och stånkar. När ska vi få se solen igen? Vi sliter och vi släpar. Vi hukar oss för snålblåsten, sveper ytterkläderna tätar omkring oss och fortsätter att huttra oss genom tillvaron
 |
| Kurar ihop sig som katten och bara vänta till december? |
Vad gör en månad som november med oss? Jag känner mig trött för jämnan. Har lagt till en D-vitamintablett till frukosten och önskar att det snart ska bli december. Det enda positiva med månaden jag kommer på är att det är helt fint att få kura inne en hel helgdag. Läsa, fundera över livets gåtor och skriva blogginlägg, Kura ihop mig som en katt och gå in i mig själv. Inte behöva vara så fasligt social. Det känns faktiskt helt underbart för en drömmare som jag vid närmare eftertanke. Se där, november är kanske inte dum ändå
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar